Koll på historien med storyboard

Storyboard of Steve Jobs 2005 Stanford Speech

Ett storyboard, eller bildmanus som det kallas i den svenska filmvärlden, är en visuell version av ett manus. Det är vanligen både enklare och mer detaljerat än texten, eftersom det inte innehåller allt som sägs eller händer, men samtidigt är en tolkning av mycket av det som inte direkt är utskrivet. Till exempel kameravinklar, miljöer, rörelser och placeringar av människor och föremål.

I film- och tv-produktion är det ett viktigt instrument för att avgöra vilka kamerauppställningar som kan behövas och vilka delar av miljön som måste byggas upp eller belysas. Bildmanuset är inte sällan ritat på en lapp per scen eller kameravinkel och sedan uppsatt i ordning på en vägg. Det gör det lättare att föreställa sig hur filmen kommer att bli. Genom att flytta runt lapparna kan filmskaparna testa hur det blir om scenerna placeras i en annan ordning.

Du anar säkert att den här tekniken, i en enklare form, kan vara användbar när du förbereder en presentation.

Och det stämmer. Det finns flera poänger med att bryta ner sin presentation på det här sättet.

PostIt-lappar med rubriker

Illustrationen ovan visar hur Steve Jobs berömda tal för avgångsklasserna vid Stanford 2005 skulle kunna se ut som storyboard av Post It-lappar. Berättelsen har och behöver ingen visuell presentation, men den funkar bra som exempel. För det första har talet ett övergripande tema, som gör det helgjutet och slagkraftigt (temat är i det här fallet relativt givet av sammanhanget, men Jobs håller sig väl inom relativt snäva ramar).

Talet följer en enkel struktur: bortsett från inledning och avslutning är det tre delar, som i kronologisk ordning gör nedslag i olika perioder och livshändelser. De gula PostIt-lapparna är talets huvudavsnitt, de gröna mindre beståndsdelar inom varje avsnitt. Det går att se de gröna lapparna som talets bevis eller illustrationer för varje huvuddel. Notera att Jobs snyggt avslutade varje huvuddel med ett sammanfattande råd (”trust your gut”, ”find what you love”…). En annan styrka i talet är att det inte innehåller några utvikningar utanför temat. Det hade naturligtvis gått att klämma in en rad intressanta anekdoter från talarens liv, men det hade säkerligen försvagat slagkraften. Jobs var en mästare på att förstärka genom att utesluta.

Överblick och flexibilitet

Tänk dig nu att du har skrivit ett manus och bryter ned det till lappar på detta sätt. Det går ganska fort och uppsatta framför dig på skrivbordet kan de ge dig en helt annan överblick än några A4-sidor text.

Du kan leka med ordningen. Är det kanske mer effektivt att, som i många romaner och filmer, börja med slutet? Vad händer då med övriga delar? Kanske någon del kan tas bort eller kortas?

En bild per lapp

Lapparna – ditt storyboard – underlättar också när du ska göra bilder i till exempel Keynote eller PowerPoint. En tumregel, som du förstås gärna får göra avsteg ifrån, är att varje storyboardlapp kräver en bild.

Ska du  göra framträdandet tillsammans med någon annan som har skrivit sitt eget manus, är ett storyboard oöverträffat när ni ska träffas och väva samman era avsnitt. Slutligen är det en bra hjälp när du ska öva in ditt prat. För visst tänker du hålla presentationen utantill?

Kuriosa: Det har senare framkommit att Steve Jobs inte var ensam om att formulera det hyllade talet. Prisbelönta manusförfattaren Aaron Sorkin hjälpte till, men säger att tankarna var helt och hållet Jobs.

Tags: , ,